IFRS 16 - Hyra och att äga likställs i redovisningen - House of Control

Skal rätten av att hyra en kontorsfastighet vara aktiv i balansen? Skal reduktionen i restvärdet framställas som en avskrivning i resultatet? Sätt från den andra sidan av balansen, skal framtidiga hyresförpliktelser på kontorslokaler – och för den sakens skull leasingförpliktelser på skepp, bilar och flyg föras in som en skuld?

För börsnoterade företag är svaren ja, ja och ja – från den 1:a januari 2019. Då träder IFRS 16 i kraft, med den konsekvens att hyres-/leasingavtal i de flesta fall blir redovisningsmässigt likställt med att äga bygg, maskiner, bilar, fartyg, flygplan och andra större kapitalvaror.

Förpliktelser i leasingavtal

Skälet är att både nyttjanderätten och tillhörande betalningsförpliktelser i många hyres-/leasingavtal inte skiljer sig nämnvärt från att äga samma typer av tillgångar. Alltså, framtida leasingbetalningar förpliktigar i praxis företaget lika mycket som att betala av banklånet som är anknutet till ett motsvarande objekt.

Denna logik är för övrigt nära besläktad med orsaken till varför House of Control har lyckats så bra på den norska marknaden och nu expanderar till resten av Norden. Med lösningen Complete Control kan alla företag få en samlad, precis och lättillgänglig översikt över företagets framtida åtaganden. Ni behöver inte vara börsnoterade för att utnyttja fördelarna av detta; de flesta av våra kunder är inte börsnoterade, och många är i den offentliga sektorn.

IFRS 16 – 9 förberedelser som sparar er tid och pengar

Är ditt företag börsnoterat eller använder IFRS? House of Control har gjort en studie över norska och internationella vägledningar från de största revisionsbyråerna för att hitta praktiska råd för att uppfylla IFRS 16. Inför företagets dialog med revisorer eller bokhållare är det fördelaktigt att ta ställning till, och besvara så många frågor som möjligt, av följande:

1. Vad är definitionen av ett leasingkontrakt? Kort sagt är det rätten och den fulla kontrollen över tillgången som är det centrala.
2. Hur många hyres-/leasingavtal har företaget? Tumregeln är “fler än du tror”, då de ofta är hanterade utanför ekonomiavdelningen mellan angränsande verksamhetsområden.
3. Vem sitter på informationen om hyres-/leasingavtalen? Är avtalen registrerade i en central databas eller kalkylprogram, eller befinner de sig decentraliserade runt om i företaget?
4. Är uppgifterna om kontrakten kompletta och precisa? Och hur visar ni förändringar i avtalsvillkoren?
5. Känner ni till undantagen i regelverket, till exempel att kortvariga och mindre kontrakt kan vara undantagna från balansräkningen?
6. Vilken diskonteringssats eller kalkylränta kommer ni att använda för att räkna nuvärdet av hyres-/leasingavtalen?
7. Hur kommer den nya balansräkningen att påverka avtalsvillkoren gentemot banken? Den totala balanssumman för bokföringen kommer att bli större, och nyckeltal som skuldsättningsgrad och nettoskuld förändras.
8. Hur påverkas förhållandet till andra intressenter, till exempel bonusar för anställda?
9. Kan det hända att företagets planer gällande “sale and leaseback” inte blir lika fördelaktiga som man förutsatt? För hyrestagare kommer den nya modellen därför att kunna få en betydande effekt, inte enbart på siffrorna i bokföringen utan även avseende hur de i framtiden kommer att finansiera tillgångar och anpassa IT-system, processer och den interna kontrollen.